Anhörigbehörighet

Anhörigbehörighet är en lagstadgad rätt för nära anhöriga att under vissa förutsättningar företräda en person som inte längre kan ta hand om sina egna ekonomiska angelägenheter. Den regleras i 17 kap. föräldrabalken och kräver varken domstolsbeslut eller fullmakt.

Behörigheten aktiveras automatiskt när en person på grund av sjukdom, psykisk störning, försvagat hälsotillstånd eller liknande inte längre kan ta hand om sin ekonomi. Behöriga är, i tur och ordning: make eller sambo, barn, barnbarn, föräldrar, syskon och syskonbarn. Saknas en högre prioriterad anhörig träder nästa kategori in.

Behörigheten omfattar sådana vardagliga ekonomiska åtgärder som hör till den dagliga livsföringen, till exempel att betala räkningar, ta ut pengar för personliga behov och sköta löpande kontakter med myndigheter. Den omfattar däremot inte åtgärder av särskild art eller större betydelse, såsom att köpa eller sälja fast egendom, ge bort gåvor eller företa större investeringar. För sådana åtgärder behövs god man eller framtidsfullmakt.

Anhörigbehörigheten är tänkt som en enkel lösning för vardagen, men den är inte alltid tillräcklig och ger inte samma tydlighet som en framtidsfullmakt. Med en framtidsfullmakt kan man i förväg bestämma exakt vem som ska ha hand om ens angelägenheter och i vilken omfattning.

Om det inte finns någon behörig anhörig, eller om det uppstår oenighet mellan flera, kan domstol förordna god man eller förvaltare.

I Din Juridiska Trygghet kan du läsa mer om framtidsfullmakt och anhörigbehörighet. Kontakta oss om du vill planera för framtiden eller behöver hjälp med en pågående situation.