Juridisk ordlista

Anhållande är ett tillfälligt frihetsberövande som åklagaren beslutar om när en person är misstänkt för brott. Det är ett kortvarigt tvångsmedel som föregår en eventuell häktning.

En polisman får i brådskande fall gripa den som det finns skäl att anhålla, det vill säga den som är på sannolika skäl misstänkt för ett brott och där det finns risk för flykt, kollusion eller fortsatt brottslighet. Den gripne ska skyndsamt föras till förhör. Efter förhöret ska åklagaren utan dröjsmål besluta om personen ska anhållas eller friges.

Beslut om anhållande får meddelas om personen är på sannolika skäl misstänkt för ett brott och förutsättningarna för häktning är uppfyllda. Är den misstänkte endast skäligen misstänkt får anhållande ändå ske, om det är av synnerlig vikt att personen tas i förvar i avvaktan på ytterligare utredning. Anhållningsbeslutet meddelas av åklagaren.

Den som är anhållen har rätt till offentlig försvarare. Det är viktigt att utnyttja den rätten direkt, eftersom utredningsåtgärder som förhör och husrannsakan ofta sker i nära anslutning till anhållandet.

Vill åklagaren att den anhållne ska förbli frihetsberövad ska häktningsframställning göras utan dröjsmål och senast klockan tolv tredje dagen efter anhållningsbeslutet. Häktningsförhandling ska sedan hållas senast fyra dygn efter gripandet eller verkställt anhållningsbeslut. Om åklagaren inte begär häktning ska den anhållne omedelbart friges.

Ett anhållande är inte ett straff och innebär inte att personen är dömd. Det är en processuell åtgärd för att säkra utredningen.

I Din Juridiska Trygghet finns mer om vad som händer när en person misstänks för brott. Kontakta oss direkt om du eller en närstående har anhållits, vi hjälper dig redan från första dagen.

Anhörigbehörighet är en lagstadgad rätt för nära anhöriga att under vissa förutsättningar företräda en person som inte längre kan ta hand om sina egna ekonomiska angelägenheter. Den regleras i 17 kap. föräldrabalken och kräver varken domstolsbeslut eller fullmakt.

Behörigheten aktiveras automatiskt när en person på grund av sjukdom, psykisk störning, försvagat hälsotillstånd eller liknande inte längre kan ta hand om sin ekonomi. Behöriga är, i tur och ordning: make eller sambo, barn, barnbarn, föräldrar, syskon och syskonbarn. Saknas en högre prioriterad anhörig träder nästa kategori in.

Behörigheten omfattar sådana vardagliga ekonomiska åtgärder som hör till den dagliga livsföringen, till exempel att betala räkningar, ta ut pengar för personliga behov och sköta löpande kontakter med myndigheter. Den omfattar däremot inte åtgärder av särskild art eller större betydelse, såsom att köpa eller sälja fast egendom, ge bort gåvor eller företa större investeringar. För sådana åtgärder behövs god man eller framtidsfullmakt.

Anhörigbehörigheten är tänkt som en enkel lösning för vardagen, men den är inte alltid tillräcklig och ger inte samma tydlighet som en framtidsfullmakt. Med en framtidsfullmakt kan man i förväg bestämma exakt vem som ska ha hand om ens angelägenheter och i vilken omfattning.

Om det inte finns någon behörig anhörig, eller om det uppstår oenighet mellan flera, kan domstol förordna god man eller förvaltare.

I Din Juridiska Trygghet kan du läsa mer om framtidsfullmakt och anhörigbehörighet. Kontakta oss om du vill planera för framtiden eller behöver hjälp med en pågående situation.

Arvskiftet är det sista steget i hanteringen av ett dödsbo. Det kan genomföras först när bouppteckningen är registrerad, skulder är betalda och eventuell bodelning är gjord.

Vad händer vid ett arvskifte?

Dödsbodelägarna, det vill säga arvingar och universella testamentstagare, kommer överens om hur tillgångarna ska fördelas. Det kan innebära att någon tar över en fastighet mot att de övriga kompenseras kontant, eller att bohag lottas eller köps ut.

Arvskiftet ska dokumenteras i en skriftlig skifteshandling som undertecknas av samtliga dödsbodelägare. Handlingen är ett viktigt dokument och bör upprättas omsorgsfullt.

När arvingarna inte är överens

Om dödsbodelägarna inte kan komma överens kan en av dem ansöka hos tingsrätten om att en skiftesman förordnas. Är boet redan ställt under förvaltning av en boutredningsman är denne, utan särskilt förordnande, även skiftesman. Skiftesmannen ska i första hand försöka få till stånd en frivillig överenskommelse. Lyckas inte det får skiftesmannen besluta om tvångsskifte, som binder delägarna om det inte klandras inom fyra veckor.

Testamente påverkar arvskiftet

Om den avlidne har upprättat testamente styr testamentets förordnanden fördelningen, inom ramen för bröstarvingarnas rätt till laglott. Det är viktigt att testamentets giltighet och tolkning är klar innan arvskiftet genomförs.

Befinner du dig i en arvstvist eller har du frågor om hur arvet ska fördelas? Läs mer i Din Juridiska Trygghet eller kontakta oss för ett samtal om din situation.

Arvsordningen avgör vem som ärver när någon avlider utan testamente. Den regleras i ärvdabalken och delar in arvingarna i tre arvsklasser beroende på hur nära släkt de är med den avlidne.

Den första arvsklassen består av den avlidnes bröstarvingar, det vill säga barn, barnbarn och vidare ättlingar i rakt nedstigande led. De ärver före alla andra.

Var den avlidne gift ärver den efterlevande maken före gemensamma barn. De gemensamma barnen får sitt arv först när den siste föräldern dör, så kallat efterarv. Särkullbarn, det vill säga den avlidnes barn som inte också är den efterlevande makens barn, har däremot rätt att ta ut sitt arv direkt vid förälderns bortgång och behöver inte vänta.

Den andra arvsklassen träder in om bröstarvingar saknas. Den består av den avlidnes föräldrar och, om en förälder är avliden, syskon och syskonbarn i förälderns ställe.

Den tredje arvsklassen omfattar mor- och farföräldrar samt deras barn, alltså den avlidnes mostrar, morbröder, fastrar och farbröder. Kusiner ingår inte och kan aldrig ärva enligt den legala arvsordningen.

Om ingen arvinge finns i någon av de tre klasserna tillfaller kvarlåtenskapen Allmänna arvsfonden.

Arvsordningen kan ändras genom testamente, inom de gränser lagen sätter. Bröstarvingarnas rätt till laglott kan dock aldrig testamenteras bort.

I Din Juridiska Trygghet kan du läsa mer om arvsrätt och hur testamentet kan påverka fördelningen. Kontakta oss om du vill veta vad som gäller i din situation.

När ett samboförhållande upphör ska sambornas gemensamma bostad och bohag normalt delas lika mellan parterna. Det kallas bodelning och regleras i sambolagen. Bodelningen sker inte automatiskt, någon av samborna måste begära den, och begäran måste göras inom ett år från det att samboförhållandet upphörde.

Vad ingår i en bodelning mellan sambor?

Sambors bodelning är mer begränsad än den mellan makar. Det är enbart så kallad samboegendom som delas, alltså bostad och bohag som någon av samborna har förvärvat för gemensam användning. Privata tillgångar som bankkonton, bilar, aktier och fritidshus ingår inte, även om de skaffats under förhållandet.

Exempel: Om ni köpt en bostadsrätt för att bo i tillsammans ingår den i bodelningen. En sommarstuga som någon av er ärvt eller köpt innan förhållandet inleddes ingår däremot inte, eftersom den inte är förvärvad för gemensamt bruk. Det krävs alltså inte att stugan är gjord till enskild egendom för att hålla den utanför, sambolagens definition gör det utan ytterligare villkor.

Hur en bodelning går till

Samborna ställer samman vilken samboegendom som finns och vad den är värd. Skulder som hänger samman med samboegendomen avräknas från respektive sambos andel. Det som återstår läggs ihop och delas på hälften. Visar sig en likadelning bli oskälig kan jämkning ske enligt sambolagens jämkningsregel, något som främst aktualiseras vid korta samboförhållanden.

Kommer samborna inte överens kan tingsrätten på ansökan förordna en bodelningsförrättare som leder processen och vid behov beslutar om tvångsdelning.

Viktigt att tänka på

Ettårsfristen är absolut. Missar man den förlorar man rätten att begära bodelning. Det är också klokt att alltid upprätta ett skriftligt bodelningsavtal när bodelningen är klar, för att undvika framtida tvister.

Funderar du på vad du har rätt till när du och din sambo separerar? I Din Juridiska Trygghet hittar du mer om dina alternativ. Du är alltid välkommen att höra av dig till oss för en inledande bedömning.

De flesta känner till bodelning i samband med skilsmässa, men makar kan också genomföra en bodelning medan äktenskapet består. Det kallas bodelning under bestående äktenskap och regleras i 9 kap. äktenskapsbalken. Den används ofta av praktiska eller skattemässiga skäl och ska inte blandas ihop med bodelning vid äktenskapsskillnad.

Varför göra en bodelning under äktenskapet?

Det vanligaste skälet är att makarna vill omfördela egendom mellan sig på ett juridiskt korrekt sätt. Det kan handla om att en make driver företag och vill skydda den andre makens ekonomi vid en eventuell konkurs, eller om att man av skatte- eller planeringsskäl vill flytta egendom mellan makarna.

En annan situation är att en make vill föra över egendom till den andre maken utan att upprätta ett äktenskapsförord. Det är dock viktigt att veta att egendom som en make tilldelas genom bodelningen i sig förblir giftorättsgods. För att den ska bli enskild krävs antingen ett äktenskapsförord eller att överföringen kombineras med ett gåvobrev med villkor om enskild egendom. På så sätt kan man i praktiken uppnå en liknande effekt som med ett äktenskapsförord.

Krav och formkrav

Bodelning under bestående äktenskap förutsätter att makarna är överens. Innan bodelningen genomförs ska makarna skriftligen anmäla till Skatteverket att de vill bodela. Anmälan ska registreras av Skatteverket och kungörs i Post- och Inrikes Tidningar, vilket ger offentlighet gentemot tredje man, exempelvis borgenärer. Bodelningen ska göras med utgångspunkt i egendomsförhållandena den dag då anmälan gjordes.

Först därefter förrättar makarna själva bodelningen och upprättar en bodelningshandling. Handlingen är bindande mellan makarna när båda har undertecknat den. Att därutöver registrera själva bodelningshandlingen hos Skatteverket är frivilligt. Anmälan om bodelning och den efterföljande bodelningen är alltså två separata moment.

Funderar du på en bodelning under äktenskapet av ekonomiska skäl? Det är ett område där det lönar sig att rådfråga en advokat tidigt. Kontakta oss så berättar vi mer.

När ett äktenskap upplöses ska makarnas tillgångar fördelas mellan dem. Det kallas bodelning och ska som huvudregel genomföras i samband med skilsmässan. Bodelningen regleras i äktenskapsbalken och innebär att makarnas giftorättsgods läggs samman och delas lika.

Vad är giftorättsgods?

Allt som inte är enskild egendom räknas som giftorättsgods och ska ingå i bodelningen. Det spelar ingen roll vem av makarna som äger eller har tjänat ihop egendomen, värdet delas på hälften vardera. Typiska tillgångar är bostaden, bankmedel, fordon, pensionssparande av visst slag och bohag.

Enskild egendom är däremot undantagen. Sådan egendom kan ha uppstått genom äktenskapsförord, eller genom gåva eller arv med villkor om att egendomen ska vara mottagarens enskilda.

Så fungerar processen

Varje makes giftorättsgods tas upp och värderas. Skulder avräknas, och nettot hos båda makarna läggs ihop och delas på hälften. Den make som fått för lite kompenseras av den andre i form av egendom eller pengar.

Bodelning kan göras under själva betänketiden eller efter att domen på äktenskapsskillnad vunnit laga kraft. Att vänta för länge är dock olämpligt, både av rättssäkerhetsskäl och för att bevisning kan försvåras. Om makarna inte kommer överens kan tingsrätten på ansökan utse en bodelningsförrättare.

Bodelningsavtal

Resultatet ska dokumenteras i ett skriftligt bodelningsavtal som undertecknas av båda parter. Ett välskrivet avtal förebygger framtida tvister och behövs ofta vid lagfartsansökan och vid kontakter med banker.

Ska du skilja dig och undrar vad du har rätt till? Läs mer i Din Juridiska Trygghet eller kontakta oss. Vi hjälper dig att förstå din situation och företräder dig om det behövs.

En bouppteckning är en officiell förteckning över en avliden persons tillgångar och skulder vid dödsfallet. Bouppteckningen är obligatorisk och ska upprättas inom tre månader efter dödsfallet och därefter ges in till Skatteverket för registrering. Den är startpunkten för hanteringen av dödsboet.

Vad ska ingå?

Bouppteckningen ska redovisa samtliga tillgångar: bankmedel, fastigheter, fordon, värdepapper, smycken, bohag och annat av värde. Den ska också redovisa den avlidnes skulder vid dödsfallet samt sådana utgifter som hänför sig till dödsfallet, exempelvis begravningskostnader.

Utöver den ekonomiska sammanställningen ska bouppteckningen ange vilka som är dödsbodelägare, det vill säga arvingar och universella testamentstagare, samt efterlevande make eller sambo med rätt till bodelning.

Vem ansvarar för att den upprättas?

Ansvaret för att bouppteckning förrättas vilar på den dödsbodelägare som har egendomen i sin vård, ofta en efterlevande make eller en delägare som bott med den avlidne, eller på en boutredningsman eller testamentsexekutor om en sådan har förordnats. Denne ska bestämma tid och plats för förrättningen och utse två förrättningsmän, som ska vara kunniga och trovärdiga och inte själva vara dödsbodelägare. I praktiken är det vanligen den som vårdar egendomen eller bäst känner boet som lämnar uppgifterna, som så kallad bouppgivare. Samtliga dödsbodelägare ska kallas till bouppteckningsförrättningen.

Är boet komplicerat, finns oenighet bland arvingarna eller egendom utomlands, är det ofta klokt att anlita en advokat. Tingsrätten kan också på ansökan förordna en boutredningsman som tar över ansvaret.

Om fristen missas

Lämnas bouppteckningen inte in till Skatteverket i tid kan dödsboet föreläggas att komma in med handlingen. I sista hand kan vite föreläggas.

Har du nyss förlorat en anhörig och funderar på hur bouppteckningen ska hanteras? Vi hjälper dig genom processen. Läs mer i Din Juridiska Trygghet eller kontakta oss direkt.

En boutredningsman är en person som tingsrätten förordnar att förvalta och utreda ett dödsbo. Det är ett alternativ till delägarförvaltning som används när dödsbodelägarna inte själva klarar av att sköta dödsboet, till exempel på grund av oenighet, komplicerade tillgångar eller att delägarna bor långt ifrån varandra.

Boutredningsmannen tar över dödsbodelägarnas befogenhet att förvalta egendomen. Hen kan vidta de åtgärder som behövs för att utreda boet, betala skulder och i förlängningen genomföra ett skifte. Boutredningsmannen är skyldig att tillvarata samtliga delägares intressen, inte bara den som ansökt om förordnandet.

Det är vanligt att en advokat utses till boutredningsman, men även annan person med lämplig kompetens kan komma i fråga. En dödsbodelägare kan utses, men endast om övriga delägare inte motsätter sig det och det i övrigt bedöms lämpligt.

Boutredningsmannen redovisar sitt arbete till dödsbodelägarna och har rätt till skäligt arvode ur dödsboet, i förhållande till det arbete som utförts.

Om dödsbodelägarna inte kan enas om arvskiftet är boutredningsmannen, utan särskilt förordnande, även skiftesman enligt 23 kap. 5 § ärvdabalken. Boutredningsmannen kan därför själv genomföra ett tvångsskifte, som blir bindande för delägarna om det inte klandras vid tingsrätten inom fyra veckor från delgivning.

I Din Juridiska Trygghet finns mer om dödsbohantering. Kontakta oss om du behöver hjälp med ett dödsbo där delägarna inte är överens, eller om du vill ansöka om att en boutredningsman förordnas.

En bröstarvinge är ett barn till den avlidne eller, om barnet är dött, barnbarn och vidare ättlingar i rakt nedstigande led. Bröstarvingarna tillhör den första arvsklassen och har alltid rätt att ärva.

Det som gör bröstarvingarnas ställning särskilt stark är rätten till laglott. Laglotten utgör hälften av den arvslott bröstarvingen skulle ha fått enligt arvsordningen och kan inte testamenteras bort. Ett testamente som inskränker laglotten kan klandras genom så kallad laglottsjämkning.

Var den avlidne gift ärver normalt den efterlevande maken före de gemensamma barnen, med fri förfoganderätt. Gemensamma barn får sitt arv först när den siste föräldern går bort. De kallas då efterarvingar.

Särkullbarn, alltså barn som inte är gemensamma med den efterlevande maken, har däremot rätt att ta ut sin arvslott direkt vid förälderns död och behöver inte vänta.

En bröstarvinge kan välja att avstå från sitt arv eller från en del av det, exempelvis till förmån för den efterlevande föräldern. Ett sådant avstående bör dokumenteras skriftligen för att undvika framtida oklarheter.

I Din Juridiska Trygghet kan du läsa mer om hur arvsrätten fungerar. Kontakta oss om du har frågor om dina eller dina barns rättigheter i ett dödsbo.

Delgivning innebär att en person på ett bevisbart sätt får del av en handling eller ett beslut. Delgivning används i domstolsprocesser och hos myndigheter för att säkerställa att parterna verkligen nåtts av information som är viktig för deras möjlighet att tillvarata sin rätt.

Det finns flera former av delgivning. Vanlig delgivning sker genom att handlingen skickas med post och mottagaren bekräftar att den tagits emot, antingen genom delgivningskvitto eller på annat sätt. Stämningsmannadelgivning innebär att en stämningsman personligen överlämnar handlingen.

Förenklad delgivning används ofta i pågående mål och innebär att handlingen skickas i ett första utskick och därefter ett kontrollmeddelande. Mottagaren anses delgiven två veckor efter det första utskicket, även om hen inte aktivt bekräftat mottagandet.

Vid surrogatdelgivning kan handlingen, om mottagaren inte själv går att nå, lämnas till en vuxen person i samma hushåll eller på arbetsplatsen, med skriftlig underrättelse till den som ska delges.

Tidpunkten för delgivning är ofta avgörande. Överklagandetider, svarstider och andra frister räknas i flera fall från den dag delgivning skett. Att missa en delgivning kan därför få allvarliga konsekvenser.

Om en part inte går att nå alls kan domstolen besluta om kungörelsedelgivning, vilket innebär att handlingen offentliggörs i Post- och Inrikes Tidningar.

I Din Juridiska Trygghet finns mer om hur domstolsprocesser fungerar. Kontakta oss om du fått en handling från domstol och är osäker på vad du behöver göra och inom vilken tid.

En dom är domstolens avgörande i ett mål. I brottmål avgör domen om den tilltalade är skyldig och vilken påföljd som döms ut. I tvistemål avgör domen vem av parterna som har rätt och vad den förlorande parten ska prestera.

Domen ska vara skriftlig och innehålla domstolens slut samt de skäl som ligger till grund för det. Parterna har rätt att ta del av domen och delges den normalt.

En dom vinner laga kraft om den inte överklagas inom överklagandetiden, som normalt är tre veckor från den dag domen meddelades. En lagakraftvunnen dom kan som huvudregel inte överklagas eller omprövas, men i undantagsfall kan resning beviljas.

Det finns olika typer av domar. En tredskodom meddelas när en part uteblir utan godtagbart skäl. En mellandom avgör en delfråga innan målet i sin helhet är avgjort. En deldom avgör en del av yrkandena i målet.

I brottmål ska domen som huvudregel antingen fria eller fälla. Rätten är bunden av åklagarens gärningsbeskrivning, men inte av åklagarens påföljdsyrkande. Det innebär att rätten kan döma till annan eller strängare påföljd än den åklagaren yrkat, så länge gärningen ligger inom åtalets ram.

I Din Juridiska Trygghet finns mer om hur domstolsprocesser fungerar. Kontakta oss om du fått en dom och undrar vad den innebär eller om du vill överklaga.

Ett dödsbo är den juridiska person som uppstår när någon dör. Dödsboet äger den avlidnes alla tillgångar och svarar för skulderna, från dödsfallet fram till dess att arvet skiftas.

Under den tid dödsboet består förvaltas det av dödsbodelägarna gemensamt. Det innebär att viktiga beslut, exempelvis att sälja fastighet eller ta ut pengar från konton, normalt kräver samtliga delägares samtycke. I praktiken kan det vara utmanande när delägarna är många eller inte är överens.

Bouppteckning ska upprättas inom tre månader efter dödsfallet och därefter ges in till Skatteverket. Bouppteckningen fastställer vilka tillgångar och skulder som finns och vilka som är dödsbodelägare. Därefter kan skulderna betalas och arvskiftet genomföras.

Om dödsbodelägarna inte kan enas om förvaltningen eller skiftet kan tingsrätten förordna en boutredningsman. Boutredningsmannen tar då över ansvaret för dödsboet och kan genomföra ett tvångsskifte om det behövs.

Dödsboet är skattskyldigt under den tid det består. Inkomster som uppstår efter dödsfallet, exempelvis hyresinkomster eller ränta, ska deklareras av dödsboet.

I Din Juridiska Trygghet finns mer om vad som händer när en närstående dör. Kontakta oss om du behöver hjälp med att hantera ett dödsbo, oavsett om det är enkelt eller komplicerat.

En dödsbodelägare är en person som har rätt att delta i förvaltningen och skiftet av ett dödsbo. Det är dödsbodelägarna som gemensamt fattar beslut om dödsboets egendom och som i slutändan ska underteckna arvskifteshandlingen.

Följande räknas som dödsbodelägare: arvingar enligt den legala arvsordningen, universella testamentstagare som genom testamente tilldelats hela eller en kvotdel av kvarlåtenskapen, samt efterlevande make eller sambo som ännu inte fått sin andel utskiftad genom bodelning.

En legatarie, alltså den som enligt testamente tilldelats en viss bestämd sak eller en bestämd summa, är inte dödsbodelägare. Legatarien har rätt till just det specifika föremålet eller beloppet men deltar inte i förvaltningen av dödsboet.

Samtliga dödsbodelägare har rätt att ta del av bouppteckningen och ska kallas till bouppteckningsförrättningen. De ska som huvudregel samtycka till beslut om förvaltningen och samtliga ska underteckna arvskifteshandlingen för att skiftet ska bli giltigt.

Är en dödsbodelägare omyndig eller saknar rättshandlingsförmåga företräds hen av legal ställföreträdare, exempelvis vårdnadshavare, god man eller förvaltare.

I Din Juridiska Trygghet kan du läsa mer om hur ett dödsbo hanteras. Kontakta oss om du är dödsbodelägare och behöver juridisk hjälp med bouppteckning eller arvskifte.

En efterarvinge är en arvinge som inte får ut sitt arv direkt när en förälder dör, utan först när den efterlevande maken också gått bort. Att efterarv uppstår är en följd av att den efterlevande maken i de flesta fall ärver före de gemensamma barnen.

Så fungerar det i praktiken: när en make dör och det finns gemensamma barn, ärver den efterlevande maken egendomen med fri förfoganderätt. De gemensamma barnen kan då inte kräva ut sitt arv direkt utan är efterarvingar, och får ut sin del när den siste föräldern gått bort.

Fri förfoganderätt innebär att den efterlevande maken fritt får använda egendomen under sin livstid men inte testamentera bort den till nackdel för efterarvingarna. Gifter sig den efterlevande maken om, måste det ursprungliga arvet hållas isär, eftersom efterarvingarna har rätt till sin andel av det första boet.

Efterarvsrätten gäller inte särkullbarn. De har rätt att ta ut sitt arv direkt och blir inte efterarvingar annat än om de frivilligt väljer att avstå till förmån för den efterlevande maken.

Efterarvets storlek bestäms som en kvotdel av den efterlevande makens kvarlåtenskap, motsvarande den andel av makens egendom som vid det första dödsfallet kom från den först avlidne maken.

I Din Juridiska Trygghet finns mer om arvsrätt och vad som gäller i olika familjesituationer. Kontakta oss om du har frågor om efterarv eller hur ett dödsbo ska hanteras.

Enskild egendom är egendom som undantas från bodelning. Till skillnad från giftorättsgods ingår enskild egendom inte i den gemensamma potten som ska delas lika mellan makarna vid skilsmässa.

Egendom kan bli enskild på tre sätt. Det vanligaste är genom äktenskapsförord, där makarna avtalar att viss egendom ska vara enskild. Det andra sättet är att egendomen getts i gåva med villkor om att den ska vara mottagarens enskilda egendom. Det tredje sättet är arv eller testamentariskt förordnande med motsvarande villkor.

Avkastning på enskild egendom, exempelvis hyresinkomster från en ärvd fastighet, räknas normalt som giftorättsgods om inte äktenskapsförordet eller gåvohandlingen uttryckligen anger annat.

Enskild egendom påverkar inte själva arvsrätten. Vid ett dödsfall ingår den efterlevandes enskilda egendom fortfarande i den ekonomiska helheten, men ingår inte i den bodelning som föregår arvskiftet.

Vill man skydda viss egendom inför en eventuell skilsmässa är äktenskapsförordet det vanligaste verktyget. Det kan upprättas både före och under äktenskapet och kan ändras om båda makarna är överens.

I Din Juridiska Trygghet finns mer information om äktenskapsförord och vad som gäller vid bodelning. Kontakta oss om du vill veta hur du bäst skyddar din egendom.

En framtidsfullmakt är en fullmakt där du i förväg utser någon att sköta dina angelägenheter om du i framtiden inte längre kan göra det själv, exempelvis på grund av sjukdom, demens eller olycka. Det är ett alternativ till god man eller förvaltare som ger dig mer kontroll över vem som ska företräda dig.

Vad kan fullmaktshavaren göra?

Det beror på hur du utformar framtidsfullmakten. Den kan vara generell och ge fullmaktshavaren rätt att hantera bankärenden, fastighetsförvaltning, ingå avtal och företräda dig mot myndigheter, eller begränsas till specifika frågor.

Vissa åtgärder är dock undantagna i lagen. En framtidsfullmakt får aldrig omfatta åtgärder av utpräglat personlig karaktär eller åtgärder inom hälso- och sjukvård. En fullmaktshavare kan därför inte upprätta testamente i din ställe, inte bekräfta faderskap eller ingå äktenskap för din räkning.

För gåvor gäller särskilda regler. Saknar fullmakten bestämmelser om gåvor får fullmaktshavaren bara lämna personliga presenter av begränsat värde till andra än sig själv. Större gåvor måste regleras uttryckligen i fullmakten.

Formkrav

Framtidsfullmakten ska vara skriftlig. Fullmaktsgivaren ska underteckna i två vittnens samtidiga närvaro, eller bekräfta sin underskrift inför dem. Vittnena ska veta att handlingen är en framtidsfullmakt och bekräfta detta med sina underskrifter. Formkraven är desamma som för testamente.

Skillnad mot god man och förvaltare

Om du saknar framtidsfullmakt och förlorar din beslutsförmåga kan det bli nödvändigt att tingsrätten förordnar god man eller förvaltare. Det är en process som tar tid och kan upplevas som integritetskränkande av dig och din familj. Med en framtidsfullmakt tar du kontrollen redan nu.

Vill du säkra att rätt person tar hand om dina intressen om du inte kan göra det själv? Framtidsfullmakten är ett av de viktigaste dokumenten du kan upprätta. Hör av dig till oss, vi hjälper dig att utforma den på rätt sätt.

Förberedelse är den inledande fasen i ett tvistemål vid domstol. Under förberedelsen preciserar parterna sina yrkanden och grunder, utbyter bevisning och försöker klargöra vad de egentligen är oense om inför en eventuell huvudförhandling.

Förberedelsen sker ofta skriftligen genom att parterna ger in inlagor, men domstolen kan också kalla till ett muntligt förberedelsesammanträde. Vid sammanträdet kan domstolen försöka få parterna att nå en förlikning.

Under förberedelsen ska varje part klargöra sitt yrkande, det vill säga vad parten begär att domstolen ska besluta, och de grunder yrkandet stöds på. Parten ska också ange sin bevisning och vad varje bevis ska styrka.

Förberedelsen är viktig för att avgränsa vad som är tvistigt. Om en part inte åberopar ett argument eller en bevisning under förberedelsen kan det enligt preklusionsreglerna bli svårt att ta upp det senare under huvudförhandlingen.

I så kallade förenklade tvistemål, där tvistevärdet understiger ett halvt prisbasbelopp, avgörs målet ofta på handlingarna utan huvudförhandling.

I Din Juridiska Trygghet finns mer om hur en domstolsprocess ser ut. Kontakta oss om du har fått en stämningsansökan eller vill stämma någon och behöver hjälp med processen.

Förskott på arv innebär att en förälder under sin livstid ger en gåva till ett barn, och att gåvans värde ska räknas av mot barnets framtida arv. Syftet är att behandla bröstarvingarna lika, så att den som redan fått mer inte också ska få lika stor del av arvet som sina syskon.

Huvudregeln i ärvdabalken är att gåvor från en förälder till en bröstarvinge presumeras vara förskott på arv, om inte föräldern uttryckligen angett annat vid gåvotillfället. Gåvans värde avräknas då från bröstarvingens arvslott när arvet skiftas.

Avräkningen görs som huvudregel utifrån gåvans värde vid gåvotillfället, inte vid arvsfallet. Det kan få stor betydelse om värdet förändrats, exempelvis om en fastighet har stigit kraftigt i värde.

Föräldern kan när som helst bestämma att en gåva inte ska vara förskott på arv. Det bör tydligt anges i ett gåvobrev eller på annat skriftligt sätt vid gåvotillfället. Saknas sådan föreskrift gäller presumtionen.

Presumtionsregeln gäller gåvor till bröstarvingar. Barnbarn är också bröstarvingar i andra led och en gåva till barnbarnet kan utgöra förskott på arv om barnet är avlidet och barnbarnet därför trätt in i barnets ställe. Till andra mottagare, exempelvis en make eller en vän, betraktas en gåva inte som förskott på arv annat än om det uttryckligen avtalats.

I Din Juridiska Trygghet finns mer om arvsrätt och gåvor inom familjen. Kontakta oss om du planerar att ge en gåva och vill vara säker på att det juridiska blir rätt hanterat.

En förundersökning är den utredning som polis och åklagare genomför när det finns anledning att anta att ett brott begåtts. Syftet är att klarlägga om brott skett, vem som är misstänkt och om det finns tillräckliga skäl för åtal.

Förundersökningen leds av åklagare vid allvarligare brott och av polis vid enklare brott. Under utredningen samlas bevis in, förhör hålls med misstänkta, målsägande och vittnen, och tekniska undersökningar genomförs.

Den misstänkte har rätt att fortlöpande underrättas om misstanken och, när utredningen kommit så långt att åtalsbeslut är nära, rätt till så kallad slutdelgivning av förundersökningsmaterialet. Den misstänkte har rätt till offentlig försvarare, som spelar en viktig roll redan under förundersökningen, bland annat vid förhör.

Förundersökningen kan läggas ned om bevisningen inte räcker eller om åtal inte kan väckas av andra skäl. Bedömer åklagaren att brott kan styrkas väcks åtal och målet går till domstol.

Hur lång tid en förundersökning tar varierar kraftigt. Enklare ärenden kan avgöras på dagar, medan komplexa mål med många misstänkta och brott kan pågå i flera år.

I Din Juridiska Trygghet finns mer om vad som händer i ett brottmål. Kontakta oss om du är misstänkt eller har fått veta att du är föremål för en förundersökning. Ju tidigare du tar kontakt, desto bättre.

En förvaltare är en person som förordnas av tingsrätten för att ta hand om en annan persons ekonomiska och personliga angelägenheter, när den personen inte själv klarar det och ett mildare alternativ inte räcker. Förvaltarskap är den mest ingripande formen av ställföreträdarskap i svensk rätt.

Till skillnad från godmanskap fråntas den som har förvaltare sin rättshandlingsförmåga på det område förvaltarskapet avser. Det innebär att personen inte själv kan ingå avtal, ta ut pengar eller vidta andra rättshandlingar på det området utan förvaltarens medverkan.

Förvaltare får förordnas om en person på grund av sjukdom, psykisk störning, försvagat hälsotillstånd, missbruk eller liknande inte kan sköta sin ekonomi, och godmanskap bedöms otillräckligt. Kraven är högt ställda och domstolarna är restriktiva med att förordna förvaltare.

Förvaltaren utses av tingsrätten och står under överförmyndarens tillsyn. Förvaltaren är skyldig att redovisa sin förvaltning och ska alltid verka för den enskildes bästa.

Har personen i tid upprättat en framtidsfullmakt kan behovet av god man eller förvaltare ofta undvikas, eftersom fullmaktshavaren då kan träda in utan domstolsprocess.

I Din Juridiska Trygghet finns mer om ställföreträdarskap och framtidsfullmakt. Kontakta oss om du har frågor om ett pågående ärende eller vill planera för framtiden.

Giftorättsgods är det juridiska begreppet för den egendom som ingår i en bodelning vid skilsmässa eller dödsfall. Utgångspunkten i äktenskapsbalken är att allt makar äger räknas som giftorättsgods om det inte är enskild egendom.

Det spelar ingen roll vem av makarna som köpt eller betalat egendomen, och det spelar heller ingen roll om bara den ena maken står som ägare i lagfart eller register. Vid bodelningen läggs varje makes giftorättsgods samman, skulderna avräknas och nettot delas lika.

Typiska tillgångar som räknas som giftorättsgods är bostaden, bankmedel, fordon, vissa former av pensionssparande och bohag. Undantaget är enskild egendom, det vill säga egendom som blivit enskild genom äktenskapsförord, gåva eller arv med sådant villkor.

En make kan begränsa giftorättsgodset genom att upprätta ett äktenskapsförord. Det är också möjligt att vid bodelningen åberopa skevdelning enligt 12 kap. 1 § äktenskapsbalken, om en hälftendelning skulle bli oskälig, till exempel vid mycket korta äktenskap.

Giftorättsgodset spelar också roll vid dödsfall. Den efterlevande maken har enligt 12 kap. 2 § äktenskapsbalken rätt att begära att vardera sidan behåller sitt eget giftorättsgods. Det är en rättighet som ibland används när den efterlevande makens egendom är mer värd än den hälft hen annars skulle få.

I Din Juridiska Trygghet finns mer om bodelning och makarnas ekonomiska rättigheter. Kontakta oss om du ska skilja dig eller har frågor om vad du har rätt till.

En god man är en person som förordnas av tingsrätten eller överförmyndaren för att hjälpa och företräda en annan person i ekonomiska och personliga angelägenheter. Till skillnad från den som har förvaltare behåller den som har god man sin fulla rättshandlingsförmåga.

God man kan förordnas för den som på grund av sjukdom, psykisk störning, försvagat hälsotillstånd eller liknande behöver hjälp med att bevaka sin rätt, förvalta sin egendom eller sörja för sin person. Det är ofta äldre personer eller personer med funktionsnedsättning som beviljas god man.

Den gode mannen agerar tillsammans med den enskilde, inte i stället för denne. Viktigare beslut ska därför som huvudregel fattas i samråd eller med den enskildes samtycke.

God man förekommer även i andra sammanhang. Vid dödsfall kan en god man förordnas att företräda en okänd eller bortavarande arvinge. I rättsprocesser kan god man förordnas för ett barn om föräldrarnas och barnets intressen står i konflikt med varandra.

Godmanskapet upphör om den enskilde återfår förmågan att sköta sina angelägenheter eller om en framtidsfullmakt träder i kraft och täcker samma behov.

I Din Juridiska Trygghet kan du läsa mer om god man, förvaltare och framtidsfullmakt. Kontakta oss om du behöver hjälp i ett pågående ärende eller vill förstå vilket alternativ som passar din situation.

Ett gåvobrev är ett skriftligt dokument som bekräftar att en gåva getts. Det används framför allt när gåvan är värdefull eller när givaren vill ange särskilda villkor för hur egendomen ska hanteras i framtiden.

För gåvor av lös egendom, som pengar eller smycken, finns inget allmänt lagkrav på skriftlighet. Trots det rekommenderas alltid ett gåvobrev för att förebygga framtida tvister om vad som getts och under vilka förutsättningar.

För fastigheter krävs däremot en skriftlig gåvohandling som uppfyller jordabalkens formkrav, bland annat underskrift av både givare och mottagare samt uppgift om den fastighet som överlåts. Utan det är gåvan ogiltig.

I gåvobrevet kan givaren ange att gåvan ska vara mottagarens enskilda egendom, vilket innebär att den inte ingår i en eventuell bodelning om mottagaren skulle skilja sig. Det kan också anges att gåvan inte ska utgöra förskott på arv.

Ett genomtänkt gåvobrev kan göra stor skillnad. Det är inte bara ett bevis på att gåvan skett, utan också ett verktyg för ekonomisk planering inom familjen.

I Din Juridiska Trygghet kan du läsa mer om gåvor och arvsplanering. Kontakta oss om du vill upprätta ett korrekt gåvobrev eller har frågor om vad som gäller.

Huvudförhandlingen är den centrala förhandlingen i ett mål, då domstolen slutligt prövar saken. Det är då parterna lägger fram sin bevisning, vittnen hörs och parterna argumenterar för sin sak inför rätten.

I brottmål inleds huvudförhandlingen med att åklagaren läser upp åtalet. Den tilltalade tillfrågas om hen erkänner gärningen. Därefter presenteras bevisningen, vittnen hörs och parterna håller sina slutpläderingar innan rätten går på överläggning.

I tvistemål presenterar parterna sina yrkanden och grunder, och bevisningen läggs fram. Vittnen och sakkunniga hörs under straffansvar. Förhandlingen avslutas med att parterna sammanfattar sin talan.

Huvudförhandlingen är offentlig som huvudregel. Rätten kan besluta om stängda dörrar, exempelvis i mål om sexualbrott eller när det finns risk att en bevisperson påverkas otillbörligt.

Den tilltalade i ett brottmål är som huvudregel skyldig att inställa sig personligen. Uteblir den tilltalade utan godtagbart skäl kan rätten i vissa fall avgöra målet i hans eller hennes utevaro eller besluta om hämtning.

I Din Juridiska Trygghet finns mer om hur rättegångar går till. Kontakta oss om du har en kommande förhandling och vill förbereda dig eller ha juridiskt biträde.

Häktning är ett frihetsberövande som beslutas av tingsrätten och som innebär att en misstänkt hålls i förvar i avvaktan på rättegång. Det är ett mer ingripande tvångsmedel än anhållande och kräver domstolsbeslut.

Rätten får besluta om häktning om personen är på sannolika skäl misstänkt för ett brott för vilket det är föreskrivet fängelse i ett år eller mer, och det dessutom finns risk för att personen flyr, fortsätter sin brottsliga verksamhet eller försvårar utredningen. Är straffminimum för brottet ett år och sex månaders fängelse eller mer gäller en presumtion för häktning, som innebär att häktning ska ske om det inte är uppenbart att skäl saknas.

I undantagsfall kan även den som är skäligen misstänkt häktas, om det är av synnerlig vikt att personen tas i förvar i avvaktan på ytterligare utredning. Det kallas utredningshäktning.

Den häktade har rätt till offentlig försvarare. Häktningsförhandling ska hållas senast fyra dygn efter gripandet eller verkställt anhållningsbeslut, och den häktade har rätt att närvara och yttra sig.

Häktning kan förenas med restriktioner, vilket innebär begränsningar i kontakter med omvärlden, besök och tillgång till medier. Restriktioner kan påverka den häktades möjlighet att medverka i sin försvarares arbete och är ofta en stor påfrestning.

Häktningen ska omprövas regelbundet. Faller skälen för häktning bort ska personen friges. Åklagaren ska driva utredningen framåt med skyndsamhet.

I Din Juridiska Trygghet finns mer om tvångsmedel och rätten till försvarare. Kontakta oss omedelbart om en närstående häktats, vi kan vara på plats redan vid häktningsförhandlingen.

Kvarlåtenskap är det juridiska begreppet för allt en person lämnar efter sig vid sin bortgång, det vill säga den samlade förmögenheten vid dödsfallet. Den omfattar både tillgångar och skulder.

Tillgångarna kan bestå av fast egendom som fastigheter, lös egendom som bilar och smycken, finansiella tillgångar som värdepapper och bankmedel samt immateriella rättigheter. Skulder, exempelvis lån och obetalda räkningar, samt utgifter som hänför sig till dödsfallet, avräknas innan det som återstår fördelas bland arvingarna.

Det är kvarlåtenskapen som ligger till grund för bouppteckningen. Bouppteckningen ska redovisa hela kvarlåtenskapen vid dödsdagen, oavsett om tillgångarna finns i Sverige eller utomlands.

Var den avlidne gift påverkas kvarlåtenskapens storlek av den bodelning som föregår arvskiftet. Den efterlevande maken har under vissa förutsättningar rätt att behålla sitt eget giftorättsgods. Det som därefter återstår är den faktiska kvarlåtenskap som fördelas enligt arvsordningen eller testamentet.

Kvarlåtenskapen kan också påverkas av gåvor som den avlidne lämnat under sin livstid. Gåvor som är att likställa med förskott på arv ska avräknas mot mottagarens arvslott.

I Din Juridiska Trygghet finns mer om hur arv och dödsbon fungerar. Kontakta oss om du har frågor om ett pågående dödsbo eller vill planera för framtiden.

Att en dom eller ett beslut vinner laga kraft innebär att det inte längre kan överklagas i ordinär ordning. En dom vinner laga kraft när överklagandetiden löpt ut utan att någon part överklagat, eller när högsta instans avgjort saken.

Överklagandetiden är som huvudregel tre veckor från den dag domen meddelades. Det är därför viktigt att hålla reda på vilken dag domen meddelades och att räkna ut när fristen går ut. Missas överklagandetiden är domen i princip omöjlig att angripa.

En lagakraftvunnen dom är bindande och kan verkställas. I tvistemål innebär det att den vinnande parten kan vända sig till Kronofogden för att driva in sin fordran. I brottmål innebär det att den dömde ska avtjäna sin påföljd.

Möjligheterna att angripa en lagakraftvunnen dom i efterhand är mycket begränsade. Resning är ett extraordinärt rättsmedel som beviljas endast i undantagsfall, exempelvis om det kommit fram ny bevisning som sannolikt hade lett till en annan utgång.

Begreppet laga kraft används också för myndighetsbeslut. Ett förvaltningsbeslut vinner laga kraft på motsvarande sätt när överklagandetiden löpt ut, en tid som för sådana beslut räknas från den dag den enskilde fick del av beslutet.

I Din Juridiska Trygghet finns mer om domstolsprocesser och hur överklagande fungerar. Kontakta oss direkt om du fått en dom och funderar på att överklaga, tid är avgörande.

Laglotten är den andel av arvet som en bröstarvinge alltid har rätt till, oavsett vad ett testamente säger. Laglotten utgör hälften av den arvslott bröstarvingen skulle ha fått om inget testamente fanns.

Exempel: Om en person har två barn och kvarlåtenskapen uppgår till en miljon kronor, har varje barn en arvslott om 500 000 kronor. Laglotten är hälften av det, alltså 250 000 kronor per barn. Den resterande hälften kan testatorn fritt förfoga över genom testamente.

För att få ut sin laglott måste bröstarvingen påkalla jämkning av testamentet inom sex månader från det att hen delgavs testamentet. Sker ingen jämkning i tid förlorar bröstarvingen rätten att åberopa laglottsskyddet.

Laglotten beräknas på kvarlåtenskapen vid dödsfallet. I vissa fall kan gåvor som den avlidne lämnat under sin livstid räknas in i underlaget, om gåvan är att likställa med testamente enligt det förstärkta laglottsskyddet.

Det är möjligt att i förväg komma överens med sina bröstarvingar om att de avstår från sin laglott, mot skälig ersättning. Ett sådant avstående bör vara skriftligt.

I Din Juridiska Trygghet kan du läsa mer om testamente och laglott. Kontakta oss om du vill upprätta ett testamente eller har frågor om ett pågående arvskifte.

Målsägande är den juridiska termen för den som blivit utsatt för ett brott eller lidit skada av det. Målsäganden har en central roll i brottmålsprocessen och en rad rättigheter som skiljer sig från ett vittnes.

Målsäganden har rätt att närvara vid huvudförhandlingen, ställa frågor till den tilltalade och föra talan om skadestånd. Vid allvarligare brott, exempelvis misshandel, sexualbrott eller rån, har målsäganden ofta rätt till ett målsägandebiträde som hjälper och stöttar genom hela processen.

Målsäganden kan välja att biträda åtalet, det vill säga ställa sig bakom åklagarens talan, eller i vissa fall föra enskilt åtal när åklagaren valt att inte väcka åtal.

Det är viktigt att skilja på själva brottmålet och skadeståndsfrågan. I brottmålet avgörs om den tilltalade är skyldig. Skadeståndsfrågan, det vill säga ersättningen till den drabbade, kan hanteras inom samma rättegång men är en separat fråga.

Om den tilltalade inte kan betala skadestånd kan målsäganden i vissa fall få ersättning från Brottsoffermyndigheten genom brottsskadeersättning.

I Din Juridiska Trygghet finns mer om dina rättigheter som brottsoffer. Kontakta oss om du utsatts för brott och vill veta vad du kan göra och vad du har rätt till.

Ett målsägandebiträde är en advokat eller jurist som förordnas av tingsrätten för att hjälpa och stödja den som utsatts för brott under förundersökning och rättegång. Målsägandebiträdet betalas av staten och kostar inget för den drabbade.

Rätten till målsägandebiträde gäller framför allt vid allvarligare brott mot person, exempelvis sexualbrott, grov misshandel och brott i nära relation. Rätten förordnar biträdet så snart det finns en skäligen misstänkt person.

Målsägandebiträdets uppgift är att bevaka målsägandens intressen, förbereda och föra talan om skadestånd samt ge stöd under hela processen. Det inbegriper att närvara vid förhör, informera om hur rättsprocessen fungerar och vara ett tryggt stöd vid rättegången.

Målsäganden har rätt att önska ett visst biträde, och önskemålet ska beaktas om det inte finns särskilda skäl emot det. Det är alltså möjligt att begära en specifik advokat.

Målsägandebiträdet är inte samma sak som en stödperson. En stödperson är en privatperson, ofta från en ideell organisation, som ger emotionellt stöd utan att ha en juridisk roll i processen.

I Din Juridiska Trygghet finns mer om dina rättigheter som brottsoffer. Kontakta oss om du vill veta om du har rätt till ett målsägandebiträde eller om du vill att vi företräder dig.

En offentlig försvarare är en advokat som förordnas av rätten för att försvara en person som är misstänkt eller tilltalad för brott. Den offentlige försvararen betalas av staten, men den dömde kan i vissa fall bli skyldig att betala tillbaka en del av kostnaden.

Rätten till offentlig försvarare gäller bland annat när det finns skäl för det med hänsyn till utredningen, när den misstänkte är anhållen eller häktad, när det är fråga om ett brott som kan ge fängelse och det inte är uppenbart att fängelse inte kommer att dömas ut, eller när det annars finns särskilda skäl.

Den misstänkte har rätt att önska en viss advokat som offentlig försvarare, och önskemålet ska beaktas om det inte finns särskilda skäl emot det. Det är klokt att utnyttja den möjligheten och välja någon med erfarenhet av brottmål.

Den offentlige försvararen har samma uppdrag som en privat försvarare: att tillvarata klientens intressen, ifrågasätta bevisningen och verka för bästa möjliga utfall. Det spelar ingen roll för kvaliteten på försvaret att det är staten som betalar.

Döms den tilltalade för brottet kan rätten besluta att hen ska återbetala försvararkostnaden till staten, helt eller delvis, efter förmåga. Det gäller dock inte om den dömde saknar ekonomisk möjlighet.

I Din Juridiska Trygghet finns mer om vad som händer när man misstänks för brott. Kontakta oss direkt om du eller en närstående är misstänkt, vi kan begäras som offentlig försvarare.

Prövningstillstånd är ett tillstånd som krävs för att en högre instans ska ta upp ett överklagande till prövning. Beviljas inte prövningstillstånd prövas målet inte i sak, och den lägre instansens avgörande står fast.

I hovrätten krävs i dag prövningstillstånd i de flesta typer av mål. Hovrätten ska bevilja prövningstillstånd om det finns anledning att tvivla på riktigheten i tingsrättens avgörande, om det inte utan en prövning går att bedöma riktigheten av tingsrättens slut, om det är av vikt för rättstillämpningen att frågan prövas av högre rätt, eller om det annars finns synnerliga skäl.

I Högsta domstolen krävs alltid prövningstillstånd. Tillstånd beviljas i princip endast om målet är av betydelse för rättstillämpningen, det vill säga om frågan har prejudikatintresse. I undantagsfall kan tillstånd ges på grund av synnerliga skäl.

Nekas prövningstillstånd meddelas ett kortfattat beslut om det, oftast utan närmare motivering. Det är en frustrerande men lagstadgad ordning.

Ansökan om prövningstillstånd ingår i själva överklagandet och behöver inte göras separat. Det är ändå viktigt att överklagandet är välformulerat och tydligt motiverar varför prövningstillstånd bör beviljas.

I Din Juridiska Trygghet finns mer om hur domstolsinstanserna fungerar. Kontakta oss om du funderar på att överklaga och vill veta om det finns goda förutsättningar för prövningstillstånd.

Påföljd är det juridiska begreppet för det straff eller den åtgärd som rätten beslutar om när en person döms för brott. Vilken påföljd som väljs beror på brottets allvar, den tilltalades tidigare brottslighet och personliga förhållanden.

De vanligaste påföljderna i Sverige är böter, villkorlig dom, skyddstillsyn och fängelse. Böter används främst vid lindrigare brott. Villkorlig dom och skyddstillsyn är alternativ till fängelse som väljs när fängelse bedöms som en alltför ingripande åtgärd.

Rätten gör en samlad bedömning av vilket straff som är proportionerligt. Faktorer som beaktas är brottets straffvärde, den tilltalades ålder, eventuellt missbruk och möjligheten till rehabilitering. Den som är under 18 år döms till fängelse endast om det finns synnerliga skäl.

Påföljder kan kombineras. Villkorlig dom kan förenas med böter eller samhällstjänst. Skyddstillsyn kan förenas med en kortare tid i fängelse eller med samhällstjänst.

Följer den dömde inte de villkor som gäller för påföljden, exempelvis att hålla kontakt med Kriminalvården eller att avhålla sig från brott, kan påföljden undanröjas och bytas ut mot en strängare.

I Din Juridiska Trygghet finns mer om hur brottmål hanteras. Kontakta oss om du vill förstå vad ett åtal kan innebära och hur vi kan hjälpa dig till bästa möjliga utfall.

Sambor har ett svagare ekonomiskt skydd än makar vid en separation. Sambolagen ger bara rätt till bodelning av gemensam bostad och bohag. Genom ett samboavtal kan sambor avtala bort den bodelningsrätten eller skapa egna regler för hur ekonomin ska hanteras om förhållandet upphör.

Vad kan man reglera i ett samboavtal?

Det vanligaste är att samborna avtalar om att viss egendom inte ska ingå i en framtida bodelning. Det skyddar exempelvis den som äger bostaden från att den andre vid en separation kan kräva halva värdet.

Samboavtalet kan också reglera hur löpande kostnader ska fördelas under samboförhållandet, vad som ska hända om en av samborna avlider eller hur gemensamma investeringar ska hanteras.

Samboavtal och testamente

Sambor ärver inte varandra automatiskt. Till skillnad från makar har sambor ingen legal arvsrätt. Om en sambo avlider utan testamente ärver alltså den avlidnes föräldrar, barn eller andra arvingar enligt den legala arvsordningen, inte den efterlevande sambon. Ett testamente är därför ofta nödvändigt för sambor som vill att den andre ska få ärva.

Formkrav

Samboavtalet ska vara skriftligt och undertecknat av båda parter. Till skillnad från äktenskapsförordet behöver det inte registreras hos någon myndighet, men det bör förvaras säkert och gärna i original hos båda parter.

Bor du tillsammans med någon utan att vara gift? Ta fem minuter och tänk igenom om ni har ett samboavtal och testamente som speglar er faktiska situation. Kontakta oss om ni vill ha hjälp att komma igång.

Samboegendom är den egendom som ingår i en bodelning när ett samboförhållande upphör. Begreppet är snävare än giftorättsgods och omfattar endast bostad och bohag som samborna förvärvat för gemensamt bruk.

För att egendom ska räknas som samboegendom krävs två saker: egendomen ska vara en gemensam bostad eller gemensamt bohag, och den ska ha förvärvats för gemensam användning. En bostad som någon av samborna ägde redan innan förhållandet inleddes, eller som någon av dem ärvt under förhållandet, räknas normalt inte som samboegendom.

Privata tillgångar som bankmedel, värdepapper, fordon och fritidshus ingår inte i samboegendomen, även om de skaffats under förhållandet. Det är en väsentlig skillnad jämfört med vad som gäller för makar.

Bodelning av samboegendomen sker på begäran av någon av samborna och måste begäras inom ett år från det att samboförhållandet upphörde. Missas fristen förlorar man rätten att begära bodelning.

Med ett samboavtal kan samborna avtala bort rätten till bodelning helt eller delvis, eller komma överens om andra regler för hur ekonomin ska hanteras vid separation.

I Din Juridiska Trygghet finns mer om vad som gäller för sambor vid separation. Kontakta oss om du vill veta vad du har rätt till eller vill upprätta ett samboavtal.

Skyddstillsyn är en påföljd som används som alternativ till kortare fängelsestraff. Den innebär en prövotid på tre år och övervakning av Kriminalvården under det första året, med möjlighet till förlängning.

Under prövotiden ska den dömde följa de föreskrifter Kriminalvården beslutar om, exempelvis att hålla regelbunden kontakt med en övervakare, att inte missbruka alkohol eller droger eller att genomgå behandling. Syftet är att stödja återanpassningen till samhället.

Skyddstillsyn kan kombineras med en kortare tid i fängelse, så kallad kombinationsdom. Det används när brottets allvar kräver ett inslag av frihetsberövande men där skyddstillsyn ändå bedöms som lämpligare än ett längre fängelsestraff.

Skyddstillsyn kan också förenas med samhällstjänst, vilket innebär att den dömde utför oavlönat arbete under ett visst antal timmar som en del av påföljden.

Sköter den dömde inte sina åligganden under prövotiden kan skyddstillsynen undanröjas och ersättas av fängelse. Det är därför viktigt att hålla kontakt med sin advokat och förstå vilka villkor som gäller.

I Din Juridiska Trygghet finns mer om påföljder och vad de innebär i praktiken. Kontakta oss om du har frågor om ett pågående brottmål eller vill veta mer om dina alternativ.

Särkullbarn är den juridiska termen för ett barn som inte är gemensamt med den efterlevande maken, alltså den avlidnes barn från ett tidigare förhållande. Särkullbarn har en särskild ställning i arvsrätten och har rätt att få ut sitt arv direkt när föräldern dör, till skillnad från gemensamma barn.

Varför är det viktigt att känna till?

I ett äktenskap ärver normalt den efterlevande maken egendomen med fri förfoganderätt. Gemensamma barn får sitt arv först när den siste föräldern går bort. Ett särkullbarn kan däremot inte tvingas vänta utan har rätt att omedelbart ta ut sin arvslott. Det kan sätta den efterlevande maken i en ekonomiskt svår situation.

Exempel: Erik och Anna är gifta. Erik har ett särkullbarn, Karl, från ett tidigare förhållande. När Erik avlider har Karl rätt att direkt kräva ut sin arvslott. Anna kan alltså inte räkna med att behålla hela egendomen oavkortat.

Lösningar och alternativ

Ett särkullbarn kan frivilligt välja att avstå från att ta ut arvet direkt och i stället vänta tills den efterlevande maken gått bort, med rätt till efterarv.

Det är också möjligt att planera i förväg med hjälp av testamente och äktenskapsförord, för att mildra den ekonomiska effekten av särkullbarns rätt. Sådan planering kräver juridisk rådgivning för att göras rätt.

Har du eller din partner barn från tidigare förhållanden? Det påverkar arvsrätten mer än de flesta anar. Kontakta oss så går vi igenom vad det innebär just för er.

Ett testamente är ett juridiskt dokument där du bestämmer hur dina tillgångar ska fördelas efter din bortgång. Utan testamente fördelas kvarlåtenskapen enligt den legala arvsordningen i ärvdabalken. Med ett testamente kan du styra vem som ärver vad, inom den ram lagen tillåter.

Vad kan du bestämma i ett testamente?

Du kan utse någon till universell testamentstagare, fördela enskilda tillgångar till utpekade mottagare eller testamentera egendom till en organisation. Du kan också villkora arvet att vara mottagarens enskilda och därmed skydda den från att ingå i en framtida bodelning.

Bröstarvingars rätt till laglott

Har du barn finns det en gräns för vad du kan testamentera bort. Bröstarvingar har alltid rätt till sin laglott, som utgör hälften av arvslotten. Det innebär att du fritt kan förfoga över hälften av din kvarlåtenskap, medan den andra hälften är skyddad för dina bröstarvingar.

Formkrav

Testamentet ska vara skriftligt och undertecknat av testatorn i två vittnens samtidiga närvaro. Vittnena ska också underteckna och ska veta att handlingen är ett testamente. Vittnen får inte vara arvingar eller testamentstagare. Uppfylls inte formkraven kan testamentet förklaras ogiltigt, och då gäller den legala arvsordningen i stället.

Har du funderat på att upprätta eller uppdatera ditt testamente? Det är enklare än man tror och kan göra stor skillnad för dina närmaste. Kontakta oss, vi hjälper dig att sätta upp ett testamente som verkligen håller.

En tredskodom är en dom som meddelas när en part i ett tvistemål inte svarar på en stämningsansökan eller uteblir från en förhandling utan godtagbart skäl. Den som tredskodöms förlorar målet utan att sakfrågan prövas.

I praktiken innebär det att om någon stäms och inte svarar inom den tid domstolen satt ut, kan käranden begära tredskodom. Rätten meddelar då dom i enlighet med kärandens yrkande, utan att pröva om kravet är befogat i sak.

Tredskodom används framför allt i enkla fordringsmål, exempelvis när ett företag stämmer en kund för obetalda fakturor. Det är ett effektivt sätt att driva in skulder utan en utdragen rättegång.

Den som tredskodömts har rätt att ansöka om återvinning inom en månad från det att domen delgavs. Då tas målet upp till ny prövning och svaranden får tillfälle att lägga fram sin sak.

Att inte svara på en stämningsansökan är alltid en dålig idé, även om man anser att kravet är obefogat. En tredskodom är ett verkställbart avgörande som Kronofogden kan driva in.

I Din Juridiska Trygghet finns mer om hur domstolsprocesser fungerar. Kontakta oss om du fått en stämningsansökan eller en tredskodom och behöver hjälp att hantera situationen.

Villkorlig dom är en påföljd som innebär att den dömde inte behöver avtjäna något fängelsestraff, förutsatt att hen inte begår nya brott under en prövotid på två år. Det är ett av de vanligaste alternativen till fängelse.

En villkorlig dom innebär i sig ingen aktiv övervakning eller kontakt med Kriminalvården, till skillnad från skyddstillsyn. Det är ett löfte om skötsamhet, med hotet om strängare påföljd om löftet bryts.

Villkorlig dom kombineras nästan alltid med en tilläggsåtgärd. Det vanligaste är böter, men det kan också vara samhällstjänst, som innebär att den dömde utför oavlönat arbete under ett visst antal timmar.

Begår den dömde ett nytt brott under prövotiden kan rätten undanröja den villkorliga domen och döma till en strängare påföljd, vanligen fängelse. Det nya brottet och det gamla hanteras då gemensamt.

Villkorlig dom används framför allt när brottets straffvärde är upp till ett år och det inte finns anledning att befara att den dömde kommer att fortsätta begå brott.

I Din Juridiska Trygghet finns mer om påföljder och brottmålsprocessen. Kontakta oss om du vill ha hjälp i ett brottmål eller vill förstå vad en villkorlig dom innebär.

Ett äktenskapsförord är ett avtal mellan makar eller blivande makar som reglerar hur egendom ska behandlas vid en eventuell bodelning. Genom äktenskapsförord kan makar göra viss egendom till enskild egendom och därmed undanta den från bodelningen.

Varför upprätta ett äktenskapsförord?

Det finns många goda skäl. Vanliga situationer är att en av parterna driver företag och vill skydda det från bodelning, att man ärvt eller förväntar sig ärva egendom och vill säkra att den stannar inom familjen, eller att man helt enkelt vill ha klarhet och förutsägbarhet kring ekonomin om förhållandet skulle ta slut.

Formkrav

Ett äktenskapsförord ska vara skriftligt och undertecknat av båda makarna. Det ska sedan ges in till Skatteverket för registrering. Utan registrering har äktenskapsförordet ingen rättsverkan. Det kan upprättas både före och under äktenskapet, och kan ändras i efterhand så länge båda makarna är överens.

Äktenskapsförord och testamente

Äktenskapsförordet reglerar vad som händer vid skilsmässa, medan ett testamente reglerar vad som händer vid dödsfall. De kompletterar varandra och bör ses som delar av samma ekonomiska planering.

Vill du veta mer om vad ett äktenskapsförord kan göra för er? I Din Juridiska Trygghet finns mer information och vi hjälper er gärna att upprätta ett avtal som passar er situation.

Ett överklagande är en begäran om att en högre domstol ska pröva ett avgörande från en lägre instans. Överklagandet måste ges in inom en viss tid och uppfylla vissa formkrav för att tas upp till prövning.

Överklagandetiden är som huvudregel tre veckor från den dag domen meddelades. Överklagandet ska ges in till den domstol som meddelat avgörandet, men riktas till den högre instansen. Tingsrättens domar överklagas till hovrätten, och hovrättens domar till Högsta domstolen.

I hovrätten och Högsta domstolen krävs som huvudregel prövningstillstånd för att målet ska tas upp till sakprövning. Den högre instansen gör då en inledande bedömning av om det finns anledning att pröva domen på nytt.

I överklagandet ska parten ange sitt yrkande, det vill säga vilket annat beslut man vill att den högre instansen ska fatta, och de skäl yrkandet stöds på. Ny bevisning kan som huvudregel åberopas i hovrätten, men det finns begränsningar.

Att överklaga är en rättighet men bör övervägas noga. En överprövning kan leda till ett sämre utfall, exempelvis om motparten också överklagar eller om den högre instansen gör en annan bedömning än tingsrätten.

I Din Juridiska Trygghet finns mer om hur överklaganden fungerar. Kontakta oss om du fått en dom du vill överklaga. Ju tidigare desto bättre, eftersom tidsfristerna är korta.