Arvskifte

Arvskiftet är det sista steget i hanteringen av ett dödsbo. Det kan genomföras först när bouppteckningen är registrerad, skulder är betalda och eventuell bodelning är gjord.

Vad händer vid ett arvskifte?

Dödsbodelägarna, det vill säga arvingar och universella testamentstagare, kommer överens om hur tillgångarna ska fördelas. Det kan innebära att någon tar över en fastighet mot att de övriga kompenseras kontant, eller att bohag lottas eller köps ut.

Arvskiftet ska dokumenteras i en skriftlig skifteshandling som undertecknas av samtliga dödsbodelägare. Handlingen är ett viktigt dokument och bör upprättas omsorgsfullt.

När arvingarna inte är överens

Om dödsbodelägarna inte kan komma överens kan en av dem ansöka hos tingsrätten om att en skiftesman förordnas. Är boet redan ställt under förvaltning av en boutredningsman är denne, utan särskilt förordnande, även skiftesman. Skiftesmannen ska i första hand försöka få till stånd en frivillig överenskommelse. Lyckas inte det får skiftesmannen besluta om tvångsskifte, som binder delägarna om det inte klandras inom fyra veckor.

Testamente påverkar arvskiftet

Om den avlidne har upprättat testamente styr testamentets förordnanden fördelningen, inom ramen för bröstarvingarnas rätt till laglott. Det är viktigt att testamentets giltighet och tolkning är klar innan arvskiftet genomförs.

Befinner du dig i en arvstvist eller har du frågor om hur arvet ska fördelas? Läs mer i Din Juridiska Trygghet eller kontakta oss för ett samtal om din situation.