Dom

En dom är domstolens avgörande i ett mål. I brottmål avgör domen om den tilltalade är skyldig och vilken påföljd som döms ut. I tvistemål avgör domen vem av parterna som har rätt och vad den förlorande parten ska prestera.

Domen ska vara skriftlig och innehålla domstolens slut samt de skäl som ligger till grund för det. Parterna har rätt att ta del av domen och delges den normalt.

En dom vinner laga kraft om den inte överklagas inom överklagandetiden, som normalt är tre veckor från den dag domen meddelades. En lagakraftvunnen dom kan som huvudregel inte överklagas eller omprövas, men i undantagsfall kan resning beviljas.

Det finns olika typer av domar. En tredskodom meddelas när en part uteblir utan godtagbart skäl. En mellandom avgör en delfråga innan målet i sin helhet är avgjort. En deldom avgör en del av yrkandena i målet.

I brottmål ska domen som huvudregel antingen fria eller fälla. Rätten är bunden av åklagarens gärningsbeskrivning, men inte av åklagarens påföljdsyrkande. Det innebär att rätten kan döma till annan eller strängare påföljd än den åklagaren yrkat, så länge gärningen ligger inom åtalets ram.

I Din Juridiska Trygghet finns mer om hur domstolsprocesser fungerar. Kontakta oss om du fått en dom och undrar vad den innebär eller om du vill överklaga.