Delgivning

Delgivning innebär att en person på ett bevisbart sätt får del av en handling eller ett beslut. Delgivning används i domstolsprocesser och hos myndigheter för att säkerställa att parterna verkligen nåtts av information som är viktig för deras möjlighet att tillvarata sin rätt.

Det finns flera former av delgivning. Vanlig delgivning sker genom att handlingen skickas med post och mottagaren bekräftar att den tagits emot, antingen genom delgivningskvitto eller på annat sätt. Stämningsmannadelgivning innebär att en stämningsman personligen överlämnar handlingen.

Förenklad delgivning används ofta i pågående mål och innebär att handlingen skickas i ett första utskick och därefter ett kontrollmeddelande. Mottagaren anses delgiven två veckor efter det första utskicket, även om hen inte aktivt bekräftat mottagandet.

Vid surrogatdelgivning kan handlingen, om mottagaren inte själv går att nå, lämnas till en vuxen person i samma hushåll eller på arbetsplatsen, med skriftlig underrättelse till den som ska delges.

Tidpunkten för delgivning är ofta avgörande. Överklagandetider, svarstider och andra frister räknas i flera fall från den dag delgivning skett. Att missa en delgivning kan därför få allvarliga konsekvenser.

Om en part inte går att nå alls kan domstolen besluta om kungörelsedelgivning, vilket innebär att handlingen offentliggörs i Post- och Inrikes Tidningar.

I Din Juridiska Trygghet finns mer om hur domstolsprocesser fungerar. Kontakta oss om du fått en handling från domstol och är osäker på vad du behöver göra och inom vilken tid.