Arvsordning

Arvsordningen avgör vem som ärver när någon avlider utan testamente. Den regleras i ärvdabalken och delar in arvingarna i tre arvsklasser beroende på hur nära släkt de är med den avlidne.

Den första arvsklassen består av den avlidnes bröstarvingar, det vill säga barn, barnbarn och vidare ättlingar i rakt nedstigande led. De ärver före alla andra.

Var den avlidne gift ärver den efterlevande maken före gemensamma barn. De gemensamma barnen får sitt arv först när den siste föräldern dör, så kallat efterarv. Särkullbarn, det vill säga den avlidnes barn som inte också är den efterlevande makens barn, har däremot rätt att ta ut sitt arv direkt vid förälderns bortgång och behöver inte vänta.

Den andra arvsklassen träder in om bröstarvingar saknas. Den består av den avlidnes föräldrar och, om en förälder är avliden, syskon och syskonbarn i förälderns ställe.

Den tredje arvsklassen omfattar mor- och farföräldrar samt deras barn, alltså den avlidnes mostrar, morbröder, fastrar och farbröder. Kusiner ingår inte och kan aldrig ärva enligt den legala arvsordningen.

Om ingen arvinge finns i någon av de tre klasserna tillfaller kvarlåtenskapen Allmänna arvsfonden.

Arvsordningen kan ändras genom testamente, inom de gränser lagen sätter. Bröstarvingarnas rätt till laglott kan dock aldrig testamenteras bort.

I Din Juridiska Trygghet kan du läsa mer om arvsrätt och hur testamentet kan påverka fördelningen. Kontakta oss om du vill veta vad som gäller i din situation.