Efterarvinge

En efterarvinge är en arvinge som inte får ut sitt arv direkt när en förälder dör, utan först när den efterlevande maken också gått bort. Att efterarv uppstår är en följd av att den efterlevande maken i de flesta fall ärver före de gemensamma barnen.

Så fungerar det i praktiken: när en make dör och det finns gemensamma barn, ärver den efterlevande maken egendomen med fri förfoganderätt. De gemensamma barnen kan då inte kräva ut sitt arv direkt utan är efterarvingar, och får ut sin del när den siste föräldern gått bort.

Fri förfoganderätt innebär att den efterlevande maken fritt får använda egendomen under sin livstid men inte testamentera bort den till nackdel för efterarvingarna. Gifter sig den efterlevande maken om, måste det ursprungliga arvet hållas isär, eftersom efterarvingarna har rätt till sin andel av det första boet.

Efterarvsrätten gäller inte särkullbarn. De har rätt att ta ut sitt arv direkt och blir inte efterarvingar annat än om de frivilligt väljer att avstå till förmån för den efterlevande maken.

Efterarvets storlek bestäms som en kvotdel av den efterlevande makens kvarlåtenskap, motsvarande den andel av makens egendom som vid det första dödsfallet kom från den först avlidne maken.

I Din Juridiska Trygghet finns mer om arvsrätt och vad som gäller i olika familjesituationer. Kontakta oss om du har frågor om efterarv eller hur ett dödsbo ska hanteras.