Bouppteckning

En bouppteckning är en officiell förteckning över en avliden persons tillgångar och skulder vid dödsfallet. Bouppteckningen är obligatorisk och ska upprättas inom tre månader efter dödsfallet och därefter ges in till Skatteverket för registrering. Den är startpunkten för hanteringen av dödsboet.

Vad ska ingå?

Bouppteckningen ska redovisa samtliga tillgångar: bankmedel, fastigheter, fordon, värdepapper, smycken, bohag och annat av värde. Den ska också redovisa den avlidnes skulder vid dödsfallet samt sådana utgifter som hänför sig till dödsfallet, exempelvis begravningskostnader.

Utöver den ekonomiska sammanställningen ska bouppteckningen ange vilka som är dödsbodelägare, det vill säga arvingar och universella testamentstagare, samt efterlevande make eller sambo med rätt till bodelning.

Vem ansvarar för att den upprättas?

Ansvaret för att bouppteckning förrättas vilar på den dödsbodelägare som har egendomen i sin vård, ofta en efterlevande make eller en delägare som bott med den avlidne, eller på en boutredningsman eller testamentsexekutor om en sådan har förordnats. Denne ska bestämma tid och plats för förrättningen och utse två förrättningsmän, som ska vara kunniga och trovärdiga och inte själva vara dödsbodelägare. I praktiken är det vanligen den som vårdar egendomen eller bäst känner boet som lämnar uppgifterna, som så kallad bouppgivare. Samtliga dödsbodelägare ska kallas till bouppteckningsförrättningen.

Är boet komplicerat, finns oenighet bland arvingarna eller egendom utomlands, är det ofta klokt att anlita en advokat. Tingsrätten kan också på ansökan förordna en boutredningsman som tar över ansvaret.

Om fristen missas

Lämnas bouppteckningen inte in till Skatteverket i tid kan dödsboet föreläggas att komma in med handlingen. I sista hand kan vite föreläggas.

Har du nyss förlorat en anhörig och funderar på hur bouppteckningen ska hanteras? Vi hjälper dig genom processen. Läs mer i Din Juridiska Trygghet eller kontakta oss direkt.