Laglott

Laglotten är den andel av arvet som en bröstarvinge alltid har rätt till, oavsett vad ett testamente säger. Laglotten utgör hälften av den arvslott bröstarvingen skulle ha fått om inget testamente fanns.

Exempel: Om en person har två barn och kvarlåtenskapen uppgår till en miljon kronor, har varje barn en arvslott om 500 000 kronor. Laglotten är hälften av det, alltså 250 000 kronor per barn. Den resterande hälften kan testatorn fritt förfoga över genom testamente.

För att få ut sin laglott måste bröstarvingen påkalla jämkning av testamentet inom sex månader från det att hen delgavs testamentet. Sker ingen jämkning i tid förlorar bröstarvingen rätten att åberopa laglottsskyddet.

Laglotten beräknas på kvarlåtenskapen vid dödsfallet. I vissa fall kan gåvor som den avlidne lämnat under sin livstid räknas in i underlaget, om gåvan är att likställa med testamente enligt det förstärkta laglottsskyddet.

Det är möjligt att i förväg komma överens med sina bröstarvingar om att de avstår från sin laglott, mot skälig ersättning. Ett sådant avstående bör vara skriftligt.

I Din Juridiska Trygghet kan du läsa mer om testamente och laglott. Kontakta oss om du vill upprätta ett testamente eller har frågor om ett pågående arvskifte.